mycket text om inget särskilt.
Tänk dig att du planerat att laga en riktigt god maträtt eller baka en smarrig sommartårta eller något liknande och därför tagit dig till affären för att handla. Men när du står där bland hyllorna så saknas ett speciellt mjöl, en konstig marmelad eller någon märklig krydda som du behöver och tjejen som jobbar i affären meddelar att det inte heller finns på lagret. Du blir besviken och ser framför dig hur den smarriga tårtan liksom flyger iväg. Surt! Irritationen stiger och du vill att den anställde ska få bli lite ledsen hon också. Du vill säga nåt som svider, som för att straffa henne.
Det är då man plockar fram repliken "nähä, då får jag väl gå på konsum då!" (är du på konsum funkar förstås ".. på ica då!" lika bra, den har jag hört mååånga gånger). För det måste ju vara bland det värsta de kan få höra, att man går till konkurrenten för att köpa sin påse mjöl.
Ha, där fick hon!
(Men varför blev det en tant? Tanter är ju oftast söta och rara...)
Det är då man plockar fram repliken "nähä, då får jag väl gå på konsum då!" (är du på konsum funkar förstås ".. på ica då!" lika bra, den har jag hört mååånga gånger). För det måste ju vara bland det värsta de kan få höra, att man går till konkurrenten för att köpa sin påse mjöl.
Ha, där fick hon!
(Men varför blev det en tant? Tanter är ju oftast söta och rara...)
Kommentarer
Trackback