work

Idag har jag varit världens trevligaste trots att jag inte hann gå på mina raster och trots att jag jobbade till nio och trots att jag befann mig i kassan hela dagen.
Men jag skulle aldrig klara av att jobba på ett sånthär ställe i 40 år utan att drabbas av världens depression och kräkas varje dag innan jag gick till jobbet. Jag förstår inte hur tanterna orkar. Hujja.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback